Vikingarna har länge varit en spännande civilisation, med många mysterier och legender kring deras historia. Ett team av arkeologer grävde fram en dubbel förråd av vikingaskatter från en åker nära Harald Blåtands fort i Danmark.
Skatten upptäcktes på en åker nära Harald Blåtands fort, och den tros ha tillhört den mäktige vikingakungen. Silvermynten och smyckena som hittades ger ny inblick i Harald Blåtands regeringstid och religiösa ambitioner.
En lokal arkeologisk besättning upptäckte artefakterna i slutet av året när de undersökte en gård nordost om staden Hobro och nära Fyrkat, ett ringfort byggt av Harald Blåtand omkring år 980 e.Kr. Föremålen består av över 300 silverbitar, inklusive cirka 50 mynt och uppskurna smycken.
Enligt fynden av utgrävningarna begravdes värdeföremålen först i två separata förråd cirka 100 meter från varandra, troligen under två strukturer som inte längre existerar. Sedan dess har dessa skatter spridits runt landet av olika delar av jordbruksteknologi.
Enligt Torben Trier Christiansen, arkeolog som var inblandad i fyndet och intendenten för Nordjyllands museer, verkar det som om den som begravde skatten gjorde det i avsikt att målmedvetet dela upp den i många skatter i händelse av att en av skatterna gick förlorade.
Även om vissa nyhetsmedier har rapporterat att upphittaren var en ung flicka, lokaliserades den första av skatterna av en vuxen kvinna med en metalldetektor.
Många av föremålen anses vara "hack silver" eller "hacksilber", vilket hänvisar till silversmycken som har hackats isär och sålts av deras individuella vikt. Ett par av mynten är dock gjorda av silver, och arkeologer har dragit slutsatsen att de har sitt ursprung antingen i arabiska eller germanska nationer, såväl som i själva Danmark.
Det finns "korsmynt" bland de danska mynten, som präglades under Harald Blåtands regeringstid på 970- och 980-talen. Detta upphetsar arkeologer som studerar mynten. Efter att ha konverterat från hedendomen i sitt nordiska arv till kristendomen gjorde Harald spridningen av sin nya tro till en integrerad del av sin strategi för att skapa fred till de fejdande vikingaklaner som bebodde Danmark.
"Att sätta kors på sina mynt var en del av hans strategi," sa Trier. "Han betalade den lokala aristokratin med dessa mynt för att skapa ett prejudikat under en övergångsperiod då människor också omhuldade de gamla gudarna."
Båda skatterna har delar av en mycket stor silverbrosch som utan tvekan togs i ett vikingatåg. Den här broschen skulle ha burits av en kung eller adel och skulle ha varit värd mycket pengar. Han sa att eftersom denna speciella form av brosch inte var populär i de områden som styrdes av Harald Blåtand, måste den ursprungliga demonteras till olika bitar av hacksilver.
Trier noterade att arkeologer skulle återvända till platsen senare i år i hopp om att få ytterligare kunskap om de byggnader som stod där under hela vikingatiden (793 till 1066 e.Kr.).
harald bluetooth
Arkeologer är inte säkra på varför Harald fick smeknamnet "Bluetooth"; vissa historiker antyder att han kan ha haft en framträdande dålig tand, eftersom det nordiska ordet för "blå tand" översätts till "blå-svart tand."
Hans arv fortsätter i form av den trådlösa Bluetooth-nätverksstandarden, som försöker standardisera sättet på vilket olika enheter kommunicerar med varandra.
Harald förenade Danmark och var en tid även kung över en del av Norge; han regerade fram till 985 eller 986 då han dog för att avvärja ett uppror ledd av sin son, Sweyn Forkbeard, som efterträdde honom som kung av Danmark. Haralds son Sweyn Gaffelskägg blev kung av Danmark efter faderns död.
Enligt Jens Christian Moesgaard, numismatiker vid Stockholms universitet som inte var inblandad i upptäckten, verkar danska mynt vara från sent i Harald Blåtands regeringstid; datumen för de utländska mynten motsäger inte detta.
Denna nya dubbla förråd ger viktiga nya bevis som underbygger våra tolkningar av Haralds mynt och makt, enligt Moesgaard. Mynten delades troligen ut vid kungens nybyggda fästning vid Fyrkat.
"Det är verkligen mycket troligt att Harald använde dessa mynt som gåvor till sina män för att säkerställa deras lojalitet," sa han. Korsen på mynten tyder på att kristendomen var en viktig del av kungens plan. "Genom den kristna ikonografin spred Harald budskapet om den nya religionen vid samma tillfälle", sa Moesgaard.
Denna upptäckt har avslöjat nya insikter om en av de mäktigaste vikingakungarnas regeringstid och religiösa ambitioner.
Artefakterna, som inkluderar silvermynt och smycken, kommer att hjälpa historiker att bättre förstå kulturen och Vikingarnas samhälle. Det är spännande att tänka på att det fortfarande kan finnas många fler skatter som väntar på att grävas fram, och vi ser fram emot de upptäckter som ligger framför oss.
