Upptäckt av Poseidons tempel på den arkeologiska platsen Kleidi, i Grekland

Arkaiska tempelruiner har nyligen upptäckts nära Samikon på Kleedi-platsen, som tydligen en gång var en del av Poseidons helgedom.

För cirka 2,000 år sedan nämnde den antika grekiske historikern Strabo närvaron av en viktig helgedom på Peloponnesos västkust. Arkaiska tempelruiner har nyligen upptäckts nära Samikon på Kleedi-platsen, som tydligen en gång var en del av Poseidons helgedom.

Upptäckt av Poseidons tempel på den arkeologiska platsen Kleidi, i Grekland 1
De utgrävningar som gjordes hösten 2022 avslöjade delar av grunden till en konstruktion som var 9.4 meter bred och hade noggrant placerade väggar med en tjocklek på 0.8 meter. © Dr. Birgitta Eder/Athens filial vid Österrikes arkeologiska institut

Österrikiska arkeologiska institutet upptäckte i samarbete med kollegor från Johannes Gutenberg University Mainz (JGU), Kiel University och Ephorate of Antiquities of Elis resterna av en tidig tempelliknande struktur inom Poseidon-helgedomen, som möjligen var tillägnad gudomen själv. Med sina borr- och direktskjutstekniker bidrog det Mainz-baserade teamet från JGU Institute of Geography under ledning av professor Andreas Vött till utredningen.

Exceptionell kustnära konfiguration av Kleidi/Samikon-regionen

Formen på den västra kusten av halvön Peloponnesos, regionen där platsen ligger, är mycket distinkt. Längs Kyparissabuktens förlängda kurva finns en grupp av tre kullar av fast sten omgiven av kustalluviala sediment i ett område som annars domineras av laguner och kustträsk.

Eftersom denna plats var lättillgänglig och säker, etablerades en bosättning här under den mykenska eran som fortsatte att blomstra i flera århundraden och kunde upprätthålla kontakter norr och söder längs kusten.

Professor Andreas Vött vid Mainz University har genomfört geoarkeologiska undersökningar av detta område sedan 2018 i syfte att klargöra hur denna unika situation utvecklats och hur kusten i Kleidi/Samikon-regionen har förändrats över tiden.

Upptäckt av Poseidons tempel på den arkeologiska platsen Kleidi, i Grekland 2
Den berömda antika helgedomen har länge varit misstänkt på slätten nedanför den antika fästningen Samikon, som dominerar landskapet på långt håll på en kulle norr om lagunen Kaiafa på Peloponnesos västkust. © Dr. Birgitta Eder/Athens filial vid Österrikes arkeologiska institut

För detta ändamål har han samarbetat i flera kampanjer med Dr. Birgitta Eder, direktör för Aten-filialen för det österrikiska arkeologiska institutet, och Dr. Erofili-Iris Kolia från den lokala myndigheten för skydd av monument, Ephorate of Antiquities of Elis.

"Resultaten av våra undersökningar hittills indikerar att vågorna i det öppna Joniska havet faktiskt sköljde upp direkt mot gruppen av kullar fram till det 5:e årtusendet f.Kr. Därefter, på den sida som vetter mot havet, utvecklades ett omfattande strandbarriärsystem där flera laguner isolerades från havet, säger Vött som är professor i geomorfologi vid JGU.

Bevis har dock hittats för att regionen upprepade gånger drabbades av tsunamihändelser i både förhistoriska och historiska perioder, senast på 6- och 14-talen e.Kr. Detta överensstämmer med överlevande rapporter om kända tsunamier som inträffade under åren 551 och 1303 e.Kr. – Det höga läget som kullarna gav skulle ha varit av grundläggande betydelse under antiken eftersom det skulle ha gjort det möjligt att röra sig på torra land längs kusten i norr och söder, påpekade Vött.

Hösten 2021 hittade geofysikern Dr. Dennis Wilken från Kiel University spår av strukturer på en plats vid den östra foten av kullegruppen i ett område som redan hade identifierats som av intresse efter tidigare utforskning.

Efter ett inledande utgrävningsarbete under överinseende av Dr Birgitta Eder hösten 2022 visade sig dessa strukturer vara grunden till ett gammalt tempel som mycket väl kan vara det eftersökta templet till Poseidon.

"Placeringen av denna avslöjade heliga plats matchar detaljerna som Strabo tillhandahåller i hans skrifter," betonade Eder, som arbetar för det österrikiska arkeologiska institutet.

En omfattande arkeologisk, geoarkeologisk och geofysisk analys av strukturen kommer att genomföras under de närmaste åren. Forskarna hoppas kunna fastställa om det har ett specifikt samband med ett kustlandskap som är föremål för omfattande omvandling.

Därför, baserat på de geomorfologiska och sedimentära bevisen för de återkommande tsunaminhändelserna här, ska den geomytologiska aspekten också undersökas.

Det verkar möjligt att denna plats faktiskt har valts ut för platsen för Poseidon-templet på grund av dessa extrema händelser. Trots allt ansågs Poseidon, med sin kulttitel Earthshaker, av de gamla som ansvarig för jordbävningar och tsunamier.

Natural Hazard Research and Geoarchaeology Team vid JGU studerar processerna för kustförändringar och extrema våghändelser

Under de senaste 20 åren har gruppen Natural Hazard Research and Geoarchaeology vid Mainz University, ledd av professor Andreas Vött, undersökt utvecklingen av Greklands kust under de senaste 11,600 åren. De fokuserar särskilt på den västra sidan av Grekland från Albaniens kust mittemot Korfu, de andra Joniska öarna i Ambrakiska viken, den västra kusten av det grekiska fastlandet ner till Peloponnesos och Kreta.

Upptäckt av Poseidons tempel på den arkeologiska platsen Kleidi, i Grekland 3
I samband med de avtäckta fragmenten av ett lakoniskt tak ger upptäckten av delen av en marmorperirrhanterion, dvs en rituell vattenbassäng, bevis för att datera den stora byggnaden till den grekiska arkaiska perioden. © Dr. Birgitta Ede /Athens filial vid Österrikes arkeologiska institut

Deras arbete går ut på att identifiera relativa havsnivåförändringar och motsvarande kustförändringar. Ett annat centralt inslag i deras undersökningar är upptäckten av extrema våghändelser från det förflutna, som i Medelhavet huvudsakligen tar formen av tsunamier och analysen av deras inverkan på kusterna och de samhällen som lever där.

Innovativ direkt push-avkänning – en ny teknik inom geoarkeologi

JGU-teamet kan ställa hypoteser om vilka förändringar som hände längs kustlinjerna och i hela terrängen baserat på sedimentkärnor som avslöjar vertikala och horisontella aberrationer i avsättningslagren. Organisationen har för närvarande en samling av över 2,000 kärnprover samlade i främst Europa.

Dessutom har de undersökt underjorden sedan 2016 med en unik direkt push-metod. Användningen av hydrauliskt tryck för att tvinga ner olika sensorer och utrustning i marken för att samla in sedimentologisk, geokemisk och hydraulisk information på underytan kallas direkt push-avkänning. Institutet för geografi vid Johannes Gutenberg University Mainz är det enda universitetet i Tyskland som har den utrustning som krävs.