Otroliga vikingaskatter upptäckta av misstag i Norge – gömda eller offrade?

Pawel Bednarski gjorde en betydelsefull upptäckt med hjälp av en metalldetektor den 21 december 2021. Det var ganska slumpmässigt att han begav sig ut den dagen. Vädret hade varit hemskt ganska länge, men prognosen förutspådde bättre väder om några dagar. Han bestämde sig för att undersöka Kongshaugplatån i Stjørdal, Norge.

Fyndet omfattar 46 föremål i silver, som nästan uteslutande är fragment av föremål. Förutom två enkla, kompletta fingerringar innehåller fyndet arabiska mynt, ett flätat halsband, flera armband och kedjor, alla brutna i små bitar – även kallat hacksilver. Kredit: Birgit Maixner
Fyndet omfattar 46 föremål i silver, som nästan uteslutande är fragment av föremål. Förutom två enkla, kompletta fingerringar innehåller fyndet arabiska mynt, ett flätat halsband, flera armband och kedjor, alla brutna i små bitar – även kallat hacksilver. © Birgit Maixner

En vikingatida skattkammare av silverföremål, inklusive mynt, silversmycken och silvertråd, hittades bara två till sju centimeter under ytan. Lera täckte föremålen, vilket gjorde dem svåra att se. Först efter att ha sköljt av en av armbandsbitarna insåg Bednarski att det var ett spännande fynd.

Det bekräftades senare av kommunala arkeologer att upptäckten var av betydelse och daterades till vikingatiden. Det var först efter att Pawel kontaktat forskaren och arkeologen Birgit Maixner vid NTNU Universitetsmuseet som han förstod hur betydelsefull upptäckten var.

46 silverföremål

Ringar som denna är ofta en del av skattfynd, men är inte vanligt förekommande i vikingatidsgravar. Detta tyder på att de troligen använts som betalningsmedel snarare än som smycken. Kredit: Birgit Maixner
Ringar som denna är ofta en del av skattfynd, men är inte vanligt förekommande i vikingatidsgravar. Detta tyder på att de troligen använts som betalningsmedel snarare än som smycken. © Birgit Maixner

Upptäckten är ganska exceptionell, enligt arkeologen Birgit Maixner. I Norge har en stor skatt från vikingatiden inte upptäckts på länge. 46 silverföremål hittades, nästan uteslutande i fragmentform. Två enkla fingerringar och flera armband och kedjor ingår, tillsammans med arabiska mynt, flätade halsband och hacksilver, som alla skars i små bitar.

Detta är ett av de tidigaste fynden av viktekonomin, som användes under övergångsperioden mellan den tidigare bytesekonomin och den efterföljande myntekonomin, förklarar Maixner. Det är en viktekonomi där silverpjäser vägdes och användes som betalningsmedel.

Mynt har använts i Västeuropa och på kontinenten sedan merovingertiden (550-800 e.Kr.), men mynt präglades inte i Norge förrän sent på vikingatiden (slutet av 9-talet e.Kr.). Fram till vikingatiden var bytesekonomi vanlig i Norden, men i slutet av 8-talet höll en viktekonomi på att vinna mark.

INTE med

Enligt Maixner var viktekonomin mycket mer flexibel än bytesekonomin. I bytesekonomin var man tvungen att ha en tillräcklig mängd får för att byta ut dem mot en ko. Det var enkelt att hantera och transportera, och du kunde köpa vad du ville när tiden var rätt, säger han. Fyrtiosex silverbitar, som vägde totalt 42 gram, hittades.

Exakt hur mycket silver krävdes för att köpa en ko under vikingatiden? Vi kan inte veta säkert, men vi kan få några ledtrådar från Gulatinglagen. Enligt den lagen var den här skatten värd ungefär sex tiondelar av en ko”, säger han. Enligt Maixner uppgick denna skatt till ganska mycket pengar på den tiden, särskilt för en person, och det var inte länge sedan som medelstora gårdar med fem kor var vanliga. Varför begravdes då denna förmögenhet?

Dold eller offrad?

Begravdes artefakterna som offer eller gåvor till gudar, eller skyddades de av ägaren? Maixner är inte säker. "Vi vet inte om ägaren gömde silvret för förvaring eller om det begravdes som ett offer eller gåva till en gud." han säger. Det är också möjligt att silverbitarna, som väger mindre än ett gram, användes upprepade gånger som valuta. Var ägaren en lokal handlare eller en besökare som skulle sälja sina varor vidare?

Danskar på resa till Trøndelag?

Typiskt innehåller skandinaviska skattkammare från vikingatiden ett fragment av varje föremål. Det finns dock flera stycken av samma artefakttyp i detta fynd. Till exempel innehåller fyndet en nästan komplett armring, uppdelad i åtta fragment. Dessa breda armband tros ha tillverkats i Danmark på -talet.

Enligt Maixner skulle en person som förberedde sig för handel ha delat in silvret i lämpliga viktenheter. Ägaren kan därför ha varit i Danmark innan han reste till Stjørdalsregionen.

Det är ovanligt att det finns en så hög koncentration av islamiska mynt i fynd från norsk vikingatid. Vanligtvis är muslimska mynt från Norge från denna tid mestadels präglade mellan 890 och 950 e.Kr. De sju mynten från denna upptäckt har daterats, men fyra av dem är från sent 700-tal till tidigt 800-tal till slutet av 9-talet.

Arabiska mynt var den största källan till silver under vikingatiden, och ett sätt de kom till Skandinavien var genom pälshandeln. Att skära upp mynten gjorde det lätt att ge dem önskad vikt. Kredit: Birgit Maixner
Arabiska mynt var den största källan till silver under vikingatiden, och ett sätt de kom till Skandinavien var genom pälshandeln. Att skära upp mynten gjorde det lätt att ge dem önskad vikt. © Birgit Maixner

Maixner säger att de relativt gamla islamiska mynten, de breda armbanden och den stora mängden fragmenterade artefakter som finns i Danmark är mer typiska än de som finns i Norge. Dessa egenskaper får oss också att tro att artefakterna är från omkring 900 e.Kr., säger han.

Landskap från vikingatiden

Stjørdalselva flöt fridfullt i en bred, platt slinga förbi Gården Værnes, Husby och Re på vikingatiden. En bred slätt låg på insidan av kurvan där Moksnes och Hognes gårdar nu ligger. På södra sidan av slätten låg Kongshaug-ryggen, som endast var tillgänglig från söder vid en smal upphöjd landremsa. På motsatta sidan av slätten fanns ett vadställe tvärs över Stjørdalselva. Genom detta område gick en medeltida väg som förband öst och väst. Vikingatidens mynt och vikter har hittats på denna plats.

Skålvågar som denna användes i viktekonomin. Detta exempel hittades i en gravhög vid Bjørkhaug i Steinkjer. Kredit: Åge Hojem
Skålvågar som denna användes i viktekonomin. Detta exempel hittades i en gravhög vid Bjørkhaug i Steinkjer. © Åge Hojem

För cirka 1,100 1,100 år sedan kan silverskattens ägare ha känt att Kongshaugs handelsplats var en osäker plats att förvara sin förmögenhet på och begravde den på så sätt i en fåra i slättens infartsområde. Pawel Bednarski grävde fram den där år senare, i en fåra. Hur känns det att återupptäcka skatthorden efter mer än tusen år? "Det är fantastiskt," säger Bednarski. "Bara en gång i ditt liv kommer du att uppleva något liknande."