Ny forskning med markpenetrerande radar (GPR) i västra Norge avslöjade ett fartyg från vikingatiden som hade begravts under marken i Øyesletta, i Kvinesdal.
Tillsammans med många vapen, byte och andra artefakter skulle skeppet ha burit kvarlevorna av en fornnordisk ledare. I närheten markerar resterna av stolphål de spöklika konturerna av två långhus. Upptäckten kan ge mycket kunskap om forntida skeppsbyggnadstekniker såväl som nordiska begravningsmetoder.
Denna arkeologiska upptäckt är av yttersta vikt inte bara för att vikingaskeppsbegravningar är extremt ovanliga utan också för att Kvinesdal tidigare var platsen för en av de största kända gravplatserna från järnåldern och vikingatiden i hela Sydnorge.
Det antika skeppet upptäcktes, enligt arkeologer från Norska institutet for kulturminneforskning (NIKU), medan forskare genomförde geofysiska undersökningar på platsen som en del av vägbyggnadsprojektet E39 ledd av Nye Veier. Skeppets konturer syns tydligt på radarbilderna, inringade av resterna av ett dike som en gång omgav en gravhög.
Jordbrukarnas plogar rev gravhögen för flera hundra år sedan, och det omgivande diket fylldes så småningom ut med jord. Den lösare jorden behåller dock mer fukt än den omgivande marken och reflekterar radarn annorlunda. Resultatet i radarbilder är en av misstag perfekt logotyp för arkeologin från vikingatiden: ett skeppsskrov i en cirkel. Gjellestadskeppet, den största nordiska fartygsbegravningen som någonsin upptäckts, stack ut i en radarundersökning 2018 med samma distinkta kontur.
Båda ändarna av fartyget verkar ha skadats, troligen till följd av tusen års plöjning. Större delen av skrovet verkar dock vara i gott skick. Radarbilderna är tillräckligt detaljerade för att arkeologer ska känna igen kölen (ett långt trävirke som utgör ryggraden i ett fartyg) och de två första plankorna på vardera sidan. Fartyget var förmodligen mellan 8 och 9 meter (26 till 30 fot) långt, baserat på kölens längd.
När en mäktig vikingahövding dog begravdes han på ett skepp. Det gick ut på att lasta liket på vikingaskeppet, att segla ut det till havet och sedan sätta eld på vikingaskeppet. Människor kunde se lågorna dansa högt i luften när de omfamnade den mäktiga krigaren på väg till livet efter detta.
Med dagens mått mätt kan vikingabegravningar verka grova, men de var tänkta att vara en spektakulär ritual. Vikingatidens begravningssed omfattade bränning av skepp och utförandet av komplicerade forntida riter.
Emellertid var denna begravningsstil troligen endast förbehållen skeppskaptener, ädla vikingar och synnerligen välbärgade. Fartyg på fornnordisk tid krävde flera månader att bygga och skulle inte ha gått till spillo om det inte fanns en god anledning eller en tillräcklig prestigenivå.
En annan möjlighet var att vikingen kremerades, eftersom detta var ett typiskt bruk under hela den tidiga vikingatiden. Senare spreds aska över haven. Kremeringar står för den stora majoriteten av begravningar som upptäckts över hela vikingavärlden.
Arkeologiska fynd, som det vackra Gokstads vikingaskepp som grävdes fram 1880, ger ytterligare inblick i vikingavärlden. När experter öppnade igen och inspekterade graven 2007 kunde vi lära oss mer om personen som blev betraktad som en av Norges mest kända vikingar – Gokstad Vikinghövding och hans märkliga slagskepp.
Gokstadskeppet byggdes 850, under vikingatidens topp. På den tiden fanns det en efterfrågan på fartyg som kunde tjäna en mängd olika ändamål, och Gokstadsskeppet var mångsidigt nog att användas för en mängd olika resor, inklusive vikingatåg, utforskning och handel.
Fartyget kunde navigeras med segel såväl som med rodd. Varje sida av fartyget har 16 århål tillgängliga för användning. 34 personer behövdes för hela besättningen, som inkluderade rodare, styrman och utkik.
Det har kommit spännande rapporter om gravskepp från vikingatiden som upptäckts i Sverige och Norge de senaste åren. Upptäckten av den massiva Gjellestad vikingaskeppsbegravningen i Norge för några år sedan gav en unik möjlighet att uppleva världen genom vikingarnas ögon.
Arkeologer från Norska institutet for kulturarvsforskning (NIKU) gjorde upptäckten med hjälp av teknik skapad av Ludwig Boltzmann Institute for Archaeological Prospection and Virtual Archaeology (LBI ArchPro). Senare använde forskare den senaste tekniken för att skapa en otrolig virtuell rundtur på Gjellestads vikingaskeppsgravplats, så att åskådarna kunde uppleva hur det såg ut förr.
Den senaste radarupptäckten i Øyesletta är uppmuntrande, och forskarna är hoppfulla att de ska kunna gräva och analysera vikingaskeppets reliker. När de åstadkommer detta kommer vi att lära oss mer om båten och dess historia. Det finns en möjlighet att även kvarlevorna av en vikingahövding kommer att upptäckas.
