Ọkà mmụta ihe ochie bụ Joel Klenck mara ọkwa nchọpụta nke ide ihe sitere na Oge Ochie, Codex Igbe Noa, na Ebe Epipaleolithic Late (13,100 na 9,600 BC).
Yacumama pụtara "Nne nke Mmiri," o sitere na yaku (mmiri) na mama (nne). A na-ekwu na nnukwu ihe a e kere eke na-egwu mmiri n’ọnụ Osimiri Amazon nakwa n’ọdọ mmiri ndị dị ya nso, n’ihi na ọ bụ mmụọ nchebe ya.
Obodo Ọcha bụ obodo ama ama furu efu nke mmepeanya oge ochie. Ndị India na-ahụ ya dị ka ala a bụrụ ọnụ nke jupụtara na chi dị ize ndụ, ọkara chi na nnukwu akụ furu efu.
Ala eze Mali nke dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka bụ eze ndị Alakụba bụ onye na-eme njem na-anụ ọkụ n'obi na-edu, ma na-agagharị na gburugburu nnukwu alaeze ukwu ya.
Ebe dị otú a bụ nri zuru oke maka ndị na-agba izu, bụ ndị nwere ike ịmalite echiche na-adọrọ mmasị na ndị dike oge ochie nwere ike ịmepụta nnukwu ụlọ monolithic dị otú ahụ.
Ntụle nke odide incantation na-egosi na e dere ya n'oge n'agbata afọ 850 BC na 800 BC, nke a na-eme ka ihe odide ahụ bụrụ akara Aramaic kacha ochie a hụtụrụla.